Har använt delar av helgen att läsa ut Jonas Gardells bok "Torka aldrig tårar utan handskar" - första delen i triologin om HIV/AIDS-utbrottet i Sverige!
Vår generation kommer nog vara den vars tonår var mest märkt av oron för att få hiv och aids! När jag var 15-25 år fanns inga bromsmediciner, då var hiv verkligen lika med döden.
OCH som jag var rädd för aids!
Jag var flera gånger övertygad om att nu är det kört - nu har jag fått hiv. Engång i Köpenhamn när en alkis stolt visade upp sitt negativa hiv-testresultat - men han spottade när han pratade och en spottdroppe kom rakt in i mitt öga ... vilken ångest i min 18-åriga hjärna. Tänk om ...
Jonas Gardells bok är välskriven och trovärdig. Det enda som jag retar mig på (som jag aldrig gillar i hans böcker) är skildringarna av vanligt folks liv. Han får alltid hetrofamiljer att framstå som olyckliga och tråkiga!
Men en klart läsvärd bok - särskilt för dom som inte var unga när epidemin härjade som värst!
