Hon var en väldigt speciell människa. Otroligt självironisk - drev med sig själv typ hela tiden och fick alla att skratta!
Jag älskade när hon kom och hälsade på hemma hos oss! Då visste jag att det blev skratt! Mamma och Jensia kunde skratta som två småflickor! Otroligt jobbiga tyckte jag när jag var tonåring :-)
De hade mycket gemensamt! Humorn, kärleken till bingo och så drev de ganska så hejdlöst med sig själva och sin omgivning.
I och med att Jensia är borta känns det som en del av mamma också dött.
Jag kommer alltid komma ihåg henne för hennes humor, kärlek till sina barn och barnbarn och hennes givmildhet!
Vila i frid kära moster!
