För ett tag sedan, vid entren till ett gym fanns följande text bredvid en bild på en vacker kvinna: ”Denna sommar, vill du vara en val eller en sjöjungfru?”
Dagen efter kom svaret skrivet på en lapp bredvid från en kvinna (okänd storlek):
Kära folk!
Valar är alltid omgivna av vänner (delfiner, sälar, nyfikna människor) etc. De är sexuellt aktiva och uppfostrar sina barn med enorm ömhet. De underhåller sin omgivning tillsammans med delfinerna och de äter mycket räkor. De simmar hela dagarna och upptäcker fantastiska platser som Patagonien, Barrents hav och korallreven i Polynesien. De sjunger otroligt vackert och ibland finns deras sång till och med på CD skivor. De är imponerande och älskade djur som alla människor försvarar och beundrar.
Sjöjungfruar existerar inte.
Men om de existerade skulle de stå i kö hos psykologerna med schitzofreni som återkommande problem. De skulle ju inte veta om de var fisk eller människa. De skulle inte kunna ha sex eller bli gravida. Visst kanske de skulle vara vackra men de skulle vara otroligt ensamma och ledsna varelser. Och vilken kille skulle vilja ha en tjej som luktar fisk vid sin sida?
Utan tvekan skulle jag föredra att vara en val.
Vi kvinnor går upp i vikt därför att vi samlar så mycket visdom och kunskap att det inte får plats i våra huvuden utan sprids till våra kroppar. Vi är inte feta, vi är gradvis kultiverade. Varje dag tittar jag på mig själv i spegeln och häpnas över hur fantastisk jag är, hur fantastiska kvinnor är!
