Det är trevligt, vi åkte med familjen Winnberg och passade även på att hälsa på våra Borlänge-kompisar Alice och Anders!
Barnen har roat sig och blivit ännu duktigare på att åka utför - värre är det med mig!
Jag vet inte vad jag gör för fel, men för mig är slalom förknippat med smärta, kramper och skakiga ben.
Jag har ändå åkt rätt så regelbundet i typ 15-20 år så nåt borde jag väl ha lärt mig eller? Men det känns inte så, jag hasar och plogar och mina skidor är allt annat än paralella som de ska vara!
Nästa gång vi åker till fjällen tänker jag boka en skidlärare - first thing!
Sen så borde jag också satsa på egna pjäxor eftersom jag i regel får byta minst en gång innan jag hittar rätt storlek på fot och vad!
Ni hör - jag är lite trött på slalom just nu! Även fast jag tycker det är en oslagbar familjegrej att göra! Aldrig är barnen så lyckliga som när vi alla susar ner för backen - och de märker att vi föräldrar är både klumpigare och osäkrare än de är :-)
